- Ja... hon sa att hon var trött på dej och allting annat här, att du bara tänkte på Ian och dej själv, och att du struntade i henne totalt... sa Lee.

- Vad snackar hon för dynga!? Jag bryr mej visst! Men om hon så gärna vill vara i O.C så får hon det...

- Åh, just det! Hon ska visste gifta sej med nån Edward... din mamma var förkrossad över att su vägrade gifta dej med honom, och när det visade sej att han var kär i båda er som ville Jess göra det...

- Men, hon hatar ju honom... viskade jag.

- Inte längre tydligen... sa Lee.

- Jag ska fan sätta stopp för det där jävla bröllopet, när är det?

- I morgon klockan 3...

- Hälsa de andra att jag har stuckit till O.C. Sa jag och la på.

- Jag sprang ner till inspelingsplasten och rätt in i hela alltet. Alla skrek och klagade mej.

- Vad gör du Becca!? Fräste Ian.

- Jag drar till O.C., ett bröllop att hindra! Ses! Sa jag och kysste Ian på kinden innan jag sprang tillbaks till huset, och han efter. Jag packade snabbt ner lite grejer i min väska och satte på mej min ytterock, sedan sprang jag till flygplasten.

- Becca, jag följer med! Ropade Ian efter mej.

- Du har en inspeling ju!

- Jag fick faktiskt ta ledigt, vänta! Ropade han. Efter fem minuter kom han också.

- Hur lång tid har vi på oss? Frågade Ian.

- Bröllopet börjar klockan 3!

- Vem ska gifta sej?

- Min syrra, och DET måste vi sätta stopp för! Ropade jag och sprang ombord på närmsta plan.

NÄSTA DAG KLOCKAN 15.00 JESSICAS PERSPEKTIV NÅN RAD

Jag stod vid altaret nu, och prästen skulle nu börja med "tager du" tjafset.

- Edward Rufus Crap, tager du denna Jessica Maria Flemming till din äkta maka, och älska henne i nöd och lust? Frågade prästen.

- Ja. Sa Edward.

- Jessica Maria Flemming tager du denna Edward Rufus Crap till din äkta make och älska honom i nöd och lust? Frågade prästen.

- STOPPA BRÖLLPET JÄVLA PERVO MUNK! Skrek nån som jag kände igen, Becca.

Becca

Alla stirrade på mej och Ian när vi kom in stormade.

- FÖR FAN JESS! VARFÖR SULLE JAG INET TYCKA OM DEJ? Skrek jag och kramde min älskade syster.

- Becca... viskade Jess.

- Jag gillar dej visst, sa jag och kramade henne.

- F-förlåt Becca... viskade Jess.

- Det är okej, bara då förlåter mej...

- Klart jag gör! Sa Jess och höll om mej.

- Kan du svara då Jessica? Frågade prästen.

- Visste kan jag det, sa Jess. Jag drog efter andan. Jess släppte min hand och kysste Edward på munnen. Alla stirrade.

- Klart att jag gör! sa hon. Jag gömde ansiktet i Ians skjorta.

- Va kvar på samma plats, men jag har kämpat och slitit
Jag vet att det blir bättre men det känns inte hittills
När jag tänker på dagen, någonting hände mellan oss
Men nu vet jag vart du står och jag behöver dig inte
Vi bröt av våran band och dom gick av på mitten
Jag har kastat våra bilder, jag har saknat och glömt
Att det var du och jag mot världen som kämpa till dötts
Du högg mig I ryggen, vad va det som hände?
Jag menar du och jag, vi skulle jämt va bästa vänner
Du har förändrats så mycket, jag vet knappt vem du är
Vart tog den personen vägen som alltid fanns där?
Jag tror du vet vem du är, behöver inte säga namnet
Du förlorade min tillit när du släppte min hand
Och jag vet mycket väl att jag en dag kommer le
Men när jag sitter här skriver rinner tårarna ner
När livet sviker är det bra att vara två
Men ena halvan av mig slutade förstå
Att när en vän försvinner finns det inte mycket kvar

Och jag glömmer dig mer för varje dag

Vi gick skilda vägar, greppade tag I andras händer
Löften om att bry sig som inte längre finns mer
Och all skit som jag fick ta, du är fan inte värd det
Vill du ha mig vid min sida får du börja med en sak
Ge tillbaka mitt liv, för det var det som du stal
Och jag glömmer dig mer för varje dag...

- Vad ska det där betyda? Frågade Jess.

- Det här trodde jag inte om dej Jess, och den här gången handlade låten inte om Lusain, utan om dej! Skrek jag. Sedan gick Ian och jag ut ur kyrkan för att aldrig komma tillbaka...

Vad ska hända nu?  Kommer livet aldrig se ljust ut för Becca?

Namn; Rebecca, kallas för Becca av alla.

Ålder; 19 år

Född; 1989, 29 November, L.A

Kan göra; Sjunga och Kendo

Favoritstad; Kyoto och Tokio (intresserad av Japan)

Låtarna hon sjungers skapare; Sofijah

Pojkvän; Ian Somerhalder

EX; Lusian Crap

Familj; Mamma Dakota, Pappa David (okänd) och syster Jessica.

Ja... det var nog allt just nu!

//Lexi   

- Jag tittade osäkert på Justin, var allt bara ett stort uttänkt skämt av Lusian, tydlige, för Justin skrattade också och buade.

- Fan, jag hatar er! Har ni inget eget liv!? Speciellt då Lusian! Du högg mej i ryggen idiot! Skrek jag coh sprang därifrån. Tårarna rann och rann, jag skulle få leva i evig skam, som gått på ett spratt, för att få mej förudmjukad...

- VÄNTA BECCA! Ropade nån bakom mej. Jag vände mej om, det var de tre tjejerna som inet buat och stått längt fram.

- Vi älskar dej verkligen, kan vi få en autograf? Frågade den ena.

- Visst, har ni penna och papper då? Frågade jag.

- Ja, jag har! Sa tjejen med mörkbrunt hår och chokladbruna ögon. Hon sträckte fram papper och en bläckpenna.

- Vad heter ni då? Frågade jag.

- Sofia, Agnes och Natta, sa den brunhåriga.

- Jaha, vem är vem då? Sa jag.

- Jag är Natta, sa hon.

- Och du? Frågade jag och tittade på den blonda.

- Agnes, sa tjejen.

- Och då är väl du Sofia? Sa jag till den sista rödhåriga tjejen.

- Ja, sa hon och log. Jag skrev; "Till Sofia, tack för du gillar mej, om du vill sjunger jag gärna för er tre! //Becca"

"Till Agnes, håll dina vänner nära, när livet senare är krångligt är det bra att vara flera! //Becca"

"Till Natta, jag kommer alltid finnas där för mina fans, så lita alltid på att jag sjunger om ni ber om det, tack för den kärleken ni ger mej! //Becca"

När de fått sina autos log jag och kramde om de.

- Sjung nu! Sa Natta.

- Vad?

- Ja, gör det! Insämde de andra.

- Hehe, okej, ni ska få höra min nyaste jag kommit på! Sa jag.

- Jaa, hemskt gärna! Ropade de i kör.

- Fuck off med erat prat, jag kan göra som jag vill
det är ni som backar undan och jag som står still
på samma jävla plats som jag har stått hela livet
att jag är jag det står jag för, allt det är givet
avundsjuka folk som inte vet vad ni ska göra
lämna mig ifred och försök inte störa
jag vet vilka ni är och ni ska sluta nu direkt
annars ångrar du dig sen när ert pannben bilr spräckt
underskattade talanger var som sitter in i CHECK, check att leva erat liv
det kan fan inte vara lätt,
vara avundsjuk på bruden som är mera man än dig,
du har ingen kuk du har en fitta PRECIS som din tjej
stämpla mig för allt, ja är fan ingen ängel,
men ja får vad ja vill men du får ingenting i sängen,
jag blir lakk på ditt tjafs, att jag är värdelös
själv ligger du och sprattlar som en bebis i kuvös
så finns det en flicka och hon har blivit dissad
dom säger det är mitt fel att hon blivit mer dissad
skyll på mig och stämpla mig, fyfan vad ja tar åt mig
seriöst är du trög? ja har fan inte rört dig
lämna mig ifred nu och skit i vad dom säger
sköt ditt eget skit liv, so what om ja e player!??!
det är inte din buisness så lämna det och gå,
om du inte kommit över kom tillbax om några år,
tillbaka till killen som tror att han är nått,
ja hittar inte på nått
1 2 3 TJÖT, men okej, var lite snälla och gå till tönten och SUG,
ja vet var han finns för han är bögen i buren...

- Wow, du är ju jätte bra... sa Natta.

- Tack, men jag måste gå till Ian nu! Sa jag.

- Ian Somerhalder, eller Damon Salvatore? Frågade Sofia storögt.

- Herregud, kan du fixa auto till oss!? Frågade Agnes.

- Absolut! Sa jag och gick.

- Heej Ian, hemma nu! Sa jag. Ian kom fram till mej, klockan var bara halv 2, spelade han inte in?

- VAD HAR DU GJORT!? Frågade han och kramade mej.

- Va??

- Din kind... sa Ian.

- Ååh... det... sa jag och berättade vad som hände.

- Han går mej på närverna den där... sa Ian.

- Just det, mina tre ända fans ville ha en auto av dej, sa jag.

- Em , okej, sa han och log.

- Fixar du det?

- Jadå, imorgon... sa han och kysste mej på pannan.

- Ska du inte spela in? Frågade jag.

- Paus i 15 minuter, sa Ian.

- Okej... sa jag. Sedan hjälpte Ian mej att göra rent mitt sår och göra i ordning mej. När jag gick ut sedan hade jag på mej en svart/vit strandklänning och en solhatt. Sedan hade jag släppt ut håret och satt på mej svarta gladitorer.

När jag kom ner till stranden tog jag av mej klänningen, där under hade jag min svarta nya bekini, sedan kastade jag mej i. Jag minndes när Ian räddat mej från den där atans manteten, det var så länge sen nu... jag gick upp från vattnet och ringde till Lee.

- Ååh, BECCA! Hur mår du? Kommer du snart!? Ropade Lee när hon svarade.

- Japp, Ian fick ledigt i en månad så vi kommer hem om en vecka! Sa jag glatt.

- Jaa! Liam kommer bli såå glad! Sa Lee.

- Jess då? Frågade jag.

- Ååh... hon, azzå, hon har åkt hem till O.C

- HON HAR VAD!? Skrek jag.

Alla tittade på mig.

- Vad är det? Har ni aldrig hört nån sjunga förr? Frågade jag och började gå därifrån.

- Becca! Det var fantastikst! Ropade Lusian efter mej. Jag svarade inte. Han sprang fram till mej.

- Ta... började han men hann inte längre för än jag slog till honom i ansiktet med knytnäven.

- Aj, varför gjorde du så?

- Fattar du trögt eller? Jag sa ju att det där var det sista vänliga jag gjorde mot dej, sa jag och började gå iegn.

- Men...

- Häll käften! Skrek jag.

Nästa morgon när jag gick ut omringades jag av pressen. Överallt var det fotografer.

- VAd fan håller ni på med!? FRäste jag.

- Du är den nya "superstaren" sa en kvinna som såg ut som en repporter.

- Va? Sa jag.

- Jag heter Monica Warp, och jag står här med Becca Somerhalder! Sa kvinnan.

- VAD FAN SA DU!? Skrek jag.

- Va? Frågade Monica, det var då jag märkte kameramannen med kamera som filmade alltihop.

- VAD FAN HÅLLER NI PÅ MED!? VADÅ SOMERHALDER!? Fräste jag.

- Ja, igår när du sjöng på stranden, wow vad impade vi blev, nu ska du till toppen tjejen! Sa en kille som trängt sej fram till mej.

- Jag heter Justin, och är din manger! Sa han och log stort mot mej.

- Vänta ett tag, vem har sagt att JAG vill bli superstjärna!? Sa jag.

- Öm, du när du sjöng igår? Sa Monica och Justin i kör.

- Men vad fan tänker ni med!? Jag vill inte det! Och vad fan menar ni med "Somerhalder"? Fräste jag.

- Är ni inte gifta då? Frågade Monica.

- MEN VAD FAN ÄR DET MED ER! NEJ FÖR FAN! VI ÄR BARA IHOP! Skrek jag, nu hade Ian också kommit ut.

- Vad in i helvete händer här? Frågade han trött.

- Ååh, självaste Ian kan vi ju fråga! Ropade Monica.

- Om vad? Frågade Ian förvirrat.

- Visst är ni gifta!? Sa Justin och Monica ivrigt.

- MEN NEJ FÖR FAN! Skrek jag och Ian på samma gång.

- Jamen... du vill väl till toppen Becca? Frågade Justin.

- AZZÅ DÖÖÖ! JAG VILL FÖR FAN INTE BLI NÅN JÄVLA SUPERSTAR! BARA FÖR ATT JAG SJÖNG PÅ STRANDEN IGÅR BETYDER DET INTE... ÅH VARFÖR ÄR NI SÅ TRÖGA!? Vrålade jag. Ian tog tag i mej och sedan drog han in mej i huset.

- Vad i heliske händer här? Frågade han.

- Igår sjöng jag på stranden för att få Lusian att fatta att det är över, tydligen var jag "Supersuperduper" bra, och nu vill de få mej att toppa alla listor...

- Så varför inte ta chansen?

- VILL du bli av med mej eller? Frågade jag stött.

- Nej men, medan jag spelar in kan ju du hålla på med sånt där sjunggrej! Sa Ian.

- Ööö, okej... jag kan försöka! Sa jag och kysste Ian på kinden. Sedan gick jag ut och viftade med armarna för att få uppmärksamhet av pressen.

- Jag kan väl göra några såna där tunér och sånt, om ni så gärna vill det, sa jag.

- YEEEEES! Skrek Justin och kramade om mej.

1 MÅNAD SENARE

- Skynda då! Din första spelning börjar snart! Ropade Justin och jag sprang ner till hallen. Ian stod där och kramade om mej.

- Lycka till! Synd att jag har inspelning, annars hade jag kommit! Sa han och kysste mej. Sedan skyndade jag och Justin till platsen där jag skulle sjunga.

- Hej allihop! Ropade jag när jag väl stod på Scénen. Fansen skrek och busvisslade, jag blev glad av allt sorl.

- Okej... jag tänkte börja med "Du är det finaste jag vet", som jag skrivit till min kille Ian Somerhalders ära, typ... Okej då börjar jag! Sa jag och musiken började spelas...

Jag tittade på alla fansen när jag var klar, de tittade på mej, sedan började de våldamt klappa i händer.

- Tack så my... började jag men då kände jag någontinng vass som skärde in i min kind. En sten.

- Aj, vem fan... började jag, sedan kom fler, och då såg jag vem som kastade och nu dragit med sej fler, Lusian, LUSINA!?

- Men vad fan Lusian håller du på med!? Skrek jag ilsket.

- Haha, as dåligt, varför sjunger du inte "min" låt!? Skrek han.

- DEN ÄR INTE DIN! JAG SKREV DEN FÖR ATT JAG TÄNKTE PÅ DEJ, IDIOT! Skrek jag.

- Haha, du är fan knäpp! Ropade Lusian och flera av killarna började bua. Snart buade alla utom några tjejer längt fram...

Jaha...och nu då? Snart kommer näsat del!

- Hej Ian! Ropade Nina och kramade Ian hårt. De verkade tycka om varnadra... Va men nej, vad var det här för avundsjuka tankar!? Jag måste sluta tänka på sådant. Ian och Paul skakade hand och alla tre såg... lyckliga ut...

- Vem har du med dej Ian? Frågade Nina.

- Becca, sa Ian och kramde mej.

- Jaha, hur gammal är du? Sa Nina. Hon såg så... föraktfull ut, jag blev nästa arg.

- 19, sa jag och vände bort ansiktet.

- 19? Jag trodde du var, 17 eller 18... längre hann inte Nina förän jag sparkat till henne så hon föll omkull. Ian, Paul, jag och retsen av flygpaltsen började skratta.

- "Haha jätte kul!" sa Nina argt och ironiskt.

- Jag håller med! Skrattade någon bakom oss. Lusian.

- MEN FÖR FAN LUSIAN  SLUTA FÖLJA EFTER MEJ! KAN DU INTE BARA GÅ OCH DÖ!? Skrek jag.

- Azzå Becca... började Lusain.

- Dra åt HELVETE! Fräste jag i ansiktet.

- Becca...

- Du är så hilma dryg, fuck off för fan! Stanna där hela jävla livet! Det kan fan inte vara lätt att vara dej! Jag är fan inte din ängel, jag dissar dej nu! OCH INTE EN GÅNG TILL! Du är inget speciellt för mej fattar du det!? Är du trög eller? Mitt liv är inte ditt! SKÖT DITT EGET SKIT LIV! Messade jag och gick sedan iväg. Ian följde skrattande efter. Paul och Nina kom också.

- Haha, han orkar nog inte bli dissade mer! Skrattade jag, som nu också skrattade hysteriskt.

- Hoppas inte det, flämtade Nina och skrattade. Ian kramade mej hårt, han verkade nöjd som en katt över en skål grädde av att jag inte valde Lusian istället för honom.

På kvällen tog jag fram den skryngliga lappen med min låttext som jag skrivit till Lusian.

- Det är klart jag glömmt dej... viskade jag.

- Men du ska få ett minne av  mej, ändå. Sa jag och somnade om. 

Efter två dagar började inspelingen, jag sa till Ian att jag skulle ta en promenad. Jag gick ner till starnden. Jag såg Lusian stå nere vid vattenbrynet. Jag gick ner till honom.

- Hej, sa jag.

- Hej? Sa han osäkert. 

- Vad gör du här? Frågade jag.

- Äh, ville bara se hur det såg ut här, sa han tyst.

- Jaha... sa jag, sedan ställde jag mej på tå och kysste honom på kinden.

- Här, Lusian, det här är det sista du får av mej! Sa jag och gav honom låttexen.

- Em, tack... sa han.

- Jag visa dej hur mycket jag älskade dej! Sa jag och ställde mej på några stenar, så alla som var på stranden kunde se mej.

-  Förut var jag kär i Lusian Crap, det ändrades och nu är jag kär i den riktiga förälskalsen, men nu ska jag visa er det sista vänliga gest med Lusina! Sa jag och alla tittade nu på mej.

- När åker ni? Frågade Jess.

- Snarare när kommer ni tillbaks? Sa Lee surt.

- Ta det lugnt, vi är inte borta i en evighet, sa jag.

- Det kommer kännas så! Suckade Jess. Lee och Liam höll varnadra i händerna och Jess stod lite avigt. Hon skulle behöva någon... jag suckade.

- Jess, ta och träffa någon snart! Sa jag.

- Aldrig, om jag gör det kommer det att bli krångel sen när vi ska tillbaks till O.C

Sa Jess.

- Äsch, jag ska inte dit igen i alla fall, sa jag obekymrat.

- VA!? Fräste Jess.

- Ja... varför skulle jag flytta tillbaks? Om jag inte får bo kvar hos Lee och Liam hittar jag nåt eget, jag vägrar flytta till O.C sa jag.

- Du behagar skämta! Väste Jess.

- Nej, jag kan inte bara lämna Ian, plus att jag inte har någon som jag kan vända mej till i O.C

- Mamma har du ju! Ylade Jess.

- Men för fan Jess jaga hatar MAMMA! Hon vill att jag ska gifta sej för eget nöje! För fan ta henne! Skrek jag.

- MEN AZZÅ FÖR FAN TA DEEEEEJ! DITT AS! Skrek Jess.

- MEN VARFÖR SKA DU BRY DEJ!? Vrålade jag.

- FÖR ATT DU ÄR MIN SYRRA!

- OCH!?

- OCH JAG HAR ANSVAR!

- MEN SLUTA HA DET FÖR JAG DRAR NU! OCH JAG KOMMER INTE TILLBAKAS SOM "BECCA"! FATTA!  Skrek jag och smällde igen dörren. Sedan började jag springa.

EN MÅNAD SENARE

Jag höll Ian hårt i handen.

- Du kommer gilla Nina och Paul, om det är det du oroar dej för, sa Ian tröstande.

- Nej, nej... jag bara... vad ska jag göra medan du spelar in? Frågade jag.

- Det får vi se, kom nu! Sa Ian och hjälpte mej på planet.

- Hej tjejen! Ensam och reser? Frågade en röst bakom mej. Jag vände mej om. LUSIAN!?

- Men för fan Lusian, dra åt helvete! Skrek jag och slog honom i ansiktet.

- Aj, snälla Becca!

- MEN FÖR FAN JAG ÄR INTE "DIN" BECCA LÄNGRE SÅ DRA! Skrek jag och sparkade honom så han föll ner på några sätten. Jag satte mej bredvid Ian. Han log för sej själv. Jag satte på "Lovegame" med Lady Gaga och lutade mej sedan tillbaka. Min MP3-spelare var trasig så jag hade min IPod Tuch. Jag hade laddatner alla Lady Gagas album på den. Efter några timmar var vi framme. Jag klev av, och på flygplatsen stod Ians vänner Nina och Paul...

Sorry för det extremet korta inlägget... snart kommer nästa...