- Hej Ian! Ropade Nina och kramade Ian hårt. De verkade tycka om varnadra... Va men nej, vad var det här för avundsjuka tankar!? Jag måste sluta tänka på sådant. Ian och Paul skakade hand och alla tre såg... lyckliga ut...

- Vem har du med dej Ian? Frågade Nina.

- Becca, sa Ian och kramde mej.

- Jaha, hur gammal är du? Sa Nina. Hon såg så... föraktfull ut, jag blev nästa arg.

- 19, sa jag och vände bort ansiktet.

- 19? Jag trodde du var, 17 eller 18... längre hann inte Nina förän jag sparkat till henne så hon föll omkull. Ian, Paul, jag och retsen av flygpaltsen började skratta.

- "Haha jätte kul!" sa Nina argt och ironiskt.

- Jag håller med! Skrattade någon bakom oss. Lusian.

- MEN FÖR FAN LUSIAN  SLUTA FÖLJA EFTER MEJ! KAN DU INTE BARA GÅ OCH DÖ!? Skrek jag.

- Azzå Becca... började Lusain.

- Dra åt HELVETE! Fräste jag i ansiktet.

- Becca...

- Du är så hilma dryg, fuck off för fan! Stanna där hela jävla livet! Det kan fan inte vara lätt att vara dej! Jag är fan inte din ängel, jag dissar dej nu! OCH INTE EN GÅNG TILL! Du är inget speciellt för mej fattar du det!? Är du trög eller? Mitt liv är inte ditt! SKÖT DITT EGET SKIT LIV! Messade jag och gick sedan iväg. Ian följde skrattande efter. Paul och Nina kom också.

- Haha, han orkar nog inte bli dissade mer! Skrattade jag, som nu också skrattade hysteriskt.

- Hoppas inte det, flämtade Nina och skrattade. Ian kramade mej hårt, han verkade nöjd som en katt över en skål grädde av att jag inte valde Lusian istället för honom.

På kvällen tog jag fram den skryngliga lappen med min låttext som jag skrivit till Lusian.

- Det är klart jag glömmt dej... viskade jag.

- Men du ska få ett minne av  mej, ändå. Sa jag och somnade om. 

Efter två dagar började inspelingen, jag sa till Ian att jag skulle ta en promenad. Jag gick ner till starnden. Jag såg Lusian stå nere vid vattenbrynet. Jag gick ner till honom.

- Hej, sa jag.

- Hej? Sa han osäkert. 

- Vad gör du här? Frågade jag.

- Äh, ville bara se hur det såg ut här, sa han tyst.

- Jaha... sa jag, sedan ställde jag mej på tå och kysste honom på kinden.

- Här, Lusian, det här är det sista du får av mej! Sa jag och gav honom låttexen.

- Em, tack... sa han.

- Jag visa dej hur mycket jag älskade dej! Sa jag och ställde mej på några stenar, så alla som var på stranden kunde se mej.

-  Förut var jag kär i Lusian Crap, det ändrades och nu är jag kär i den riktiga förälskalsen, men nu ska jag visa er det sista vänliga gest med Lusina! Sa jag och alla tittade nu på mej.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På fredagsmorgonen väntade ett knöligt papperspaket i min brevlåda. Inget frimärke eller mottagandes adress, bara “Putte Ossotro MD” i svart tusch. Det var inte svårt att lista ut vem det var ifrån. Jag vecklade ut paketpappret på diskbän...

Med ett leende räcker han mig cigaretten. Kroppen skälver ännu och svetten klibbar mot pannan. Jag kan fortfarande inte förstå vad som hänt. Hur fel den än må vara, så hade min natt med Ossotro varit fantastisk. Det är inte att han är man, eller att ...

På fredagsmorgonen tar jag emot ett samtal. Det är Ossotro. Han ber mig att möta honom, så han för förklara. Desperationen i hans stämma drar i sympatins trådar. Det var rent utsagt omöjligt att neka honom. Hans mötesplats förslag förmildrade det hel...

Det är mörkt runt omkring mig. Ossotros ord dånar i mina öron och jag svettas floder. Känslan som jag fick den där natten, den där förfärliga insikten att någon stod i hörnet, den sköljer över mig på nytt. Jag ligger och skakar med skenande hjärta i ...

“Godmorgon du,” ler Osstro. Han står över min säng med en bricka i händerna. Jag sprätter till, för jag hade inte märkt att han kommit in. “Skrämde jag dig?” Frågar han. Jag skakar på huvudet. “Nej... eller lite.” ...