Ian

Jag gick ut ur kyrkan. Tyngd av löftet jag gav till Becca.

- Ian...sa Lee. Hon la handen på min axel.

- Gör inget dummt nu, hon ville inte att du också skulle dö, sa hon och log svagt.

- Nej, jag lovar, sa jag och viftade bort Lees hand. Jag började gå ner mot vattnet, Beccas favoritplats.

- Becca, jag lovade, och jag håller vad jag lovar, men bara till de som betyder extara mycket, som du, så nu ska vi mötas igen, sa jag och gick ut i vattnet till knäna.

- Nej, Ian låt bli! Jag vände mej om. Det var Nina, hon sprang och kastade sej i min famn.

- Nina...

- Gör det inte, snälla, snälla, jag vill inte förlora dej! Sa hon och kramde mej hårdare.

- Jag måste, sa jag enkelt.

- Nej det måste du inte! Du kan glömma henne! Du kan få ett bra liv här med mej! Sa hon.

- Nej, det kan jag inte! Sa jag.

- Men om jag gör såhär då? Sa hon och kysste mej. Hon försöte hålla kvar men jag stötte borta henne. Så kraftigt att hon föll omkull.

- Jag är ledsen, sa jag och kastade mej ut i vågorna.

Allting var becksvart runt omkring mej. Jag orkade inte bry mej om ljuset. Jag såg ett vit ljus en bit bort. Jag simmade ditåt. En vit gestalt som jag kände igen flöt framför mej.

- Becca? Sa jag. All luft lämnade mina lungor, och allting omkrig mej försvann.

Becca

Jag väntade tills Ians själ kommit loss. Han tittade på mej.

- Förlåt mej, sa han.

- Jag är bara glad att du är här! Sa jag och kysste honom. Och så tog han min hand. Nu vågade jag gå in i ljuset.

Innan vi gick in tryckte jag hans hand, han tryckte tillbaka.

- Äntligen, sa jag och tog steget.

Becca

 Becca o Ian

Nina o Ian

Becca...

Ian...

 Ian o Becca

SISTA DELEN! VAD TYCKER NI? nU MÅSTE JAG KOMMA PÅ NÄSTA! '-.-

NÅGRA TIPS?